ISOLERING AV STUGAN - GOLV, VÄGGAR & TAK

Räknat per ytenhet är fönster och tak de mest ”läckande” delarna på etthus. I genomsnittförsvinner 15 procent avvärmengenom taket och 35 procent genom fönstren. Resten avvärmengår ut genom väggar, golv, ventilationsluften samt som spillvärme med avloppsvatten.

När det är riktigt kallt ute sjunker temperaturen i ett modernt, välisolerat småhus till nära noll grader inom ett par dygn. I husmed sämre isolering kan temperaturen sjunka till noll grader redan inom ett dygn.

Hus utan avfuktare och tillräcklig värme blir en ordentlig fuktfälla som förr eller senare leder till mögel, bakterier samt dess avgivna lukt. Modernare hus med mineralull som isolering verkar vara de som tar mest eller snabbast skada av kallställning.

För att vara säkrad mot sönderfrysta vattenledningar, bör temperaturen inomhus vara minst 15 grader. Detta för att värmenskaräcka till vid köldknäppar och nå ut i helahuset. Om inte värmen når ut riskerar trycksatta vattenledningar, som ofta är dragna i golv och ytterväggar, att frysa.

VILKET ÄR "VARMAST"?!

För kännedom så kan en 90 mm oisolerad (timmer)vägg kan aldrig mäta sig "värmemässigt" med en isolerad 44 el. 60 mm, oavsett tjocklek på väggisolering ex 45, 70, 95 eller 120 mm, alltså en 44 mm vägg + 45 mm väggisolering "värmer" betydligt mer än en oisolerad 90 mm. Här visar många kunder en annan uppfattning, felaktigt.

Rent konstruktionsmässigt så häller även en 44 mm med rätt bärighet också mer än vad de flesta tror även om ju grövre väggarna är desto "starkare" blir stugan, så klart. Men om man har planerat att nyttja sin stuga ex året-runt med så låga/effektiva energi- och uppvärmningskostnader så är det i 9 av 10 fall bättre att välja en tunnare (billigare) timmervägg och lägga pengar på att tilläggsisolera, som både stärker och värmer stommen.

Det går lika bra "värmemässigt" att isolera väggarna inifrån som utifrån - många kunder väljer ex 95 mm isolering för att enklast då klä in hörnknutarna för att dem sticker ut (vanligtvis) ca 100 mm - så kan man ju även klä fasaden med ex stående fasadpanel - om man önskar ett något "moderna" utseende, enligt en del. Det finns både för- och nackdelar beroende på om man väljer in- eller utvändig isolering.

Förklaring

Bärande golvbeläggning/undergolv.
Golvbjälke.
Isolering.
Blindbotten.
Remsa för lufttätning över skivskarvar.

Material

Blindbotten: skivmaterial av till exempel 9 mm blindbottenplywood (fungicidbehandlad) eller 8 mm fibercementskivor alternativt 17 mm underlagsspont.
Isolering: skivor av till exempel mineralull, tjocklek 120–145 mm.

Utförande

Blindbotten monteras i underkant av bjälklaget. Spikavstånd för skivor ska vara högst 200 mm. Vid varje fog monteras en remsa av skivmaterialet. Skivtillverkarens monteringsanvisningar ska följas.

Bjälklagsisolering ska vara anpassad till det aktuella fria avståndet mellan bjälkar med 5–10 mm övermått. Den monteras med god anliggning mot bjälkarna och så att inga större springor uppstår. God lufttäthet bör eftersträvas.

Exempel på utvändig takisolering respektive invändig takisolering (vanligast) - det finns för- respektive nackdelar med båda varianterna men inget "rätt eller fel" - det är valfritt!

Vid utvändig takisolering är man beroende av vädret å andra sidan är den invändiga "takpanelen" då klar för att det ingår fint hyvlad råspont och man får vackert synliga takåsar. Arbetsmomenten anser många är enklare än vid invändig takisolering då man arbetar underifrån respektive ovanifrån. Vid invändig takisolering så nyttjar man takåsarna för att montera den invändiga beklädnaden exempelvis takpanel/takskivor och man är inte väderberoende. Tänk på att takhöjden, nockhöjd eller invändiga takhöjden, påverkas, oavsett vilken variant man väljer. Det finns kanske en max angiven nockhöjd i bygglovet, om sådant krävs etc.

Tilläggisolera väggarna på en knuttimrad stuga - inga problem - görs in- eller utvändigt - valfritt! Vid invändig isolering så tar man en del av befintliga boytan utan att byggytan påverkas och tvärttom vid utvändig isolering - då kan man "klä in" hörnknutarna och välja exempelvis stående fasadpanel. Vid invändigt arbete är man inte alls beroende av vädret. Finns för- respektive nackdelar med båda varianterna.

Vill man tilläggisolera sin timmerstuga så går det både bra och är relativt enkelt eftersom att timmerstommen är en mycket bra och stabil "grund".

Antingen så isolerar man invändigt, då boytan blir något mindre, eller så isolerar man utvändigt, då ökar man byggytan.

Gör man det utvändigt så "klär man in" hörnknutarna och reglar och kan sedan klä fasade med stående eller liggande fasadpanel. En del tycker att stående fasadpanel ger ett modernare utrryck, smaksak. Glöm ej luftspalt och tätskikt. Kontakta oss för tips & råd.

DU BESTÄMMER - VI TILLVERKAR - SKRÄDDARSYTT

Välj bland våra befintliga modeller, storlekar och planlösningar - eller så ändrar vi lite eller mycket, precis som Du vill ha det!

Vi ger Dig pris och ritningar på just det knuttimrade objektet exempelvis stugan, garaget, förrådet, carporten, bastun eller paviljongen Du önskar.

Vi leverera en komplett materialsats, färdigkapade och numrerade delar, med eller utan fönster & dörrar - eller endast en timmerstomme.

Våra virkestjocklekar är 44, 60 och 90 mm av fint virke, hög kvalitet och mycket bra passform - för enkel montering!